Trumslagare Pierre Budri



Anton Budere som överlevda slaget vid Poltava hade en ca nio år yngre bror som hette Pierre (Budri). Pierre var född den 13 november 1693 i Fransk-Lutherska församlingen i Stockholm (1).

Han mönstrar första gången den 4 december 1711 i Saltkälla för Lagunda kompani Upplands regemente, d v s efter katastrofen i Poltava 1709 då nästan hela regementet gick åt. Andra mönstringen sker 10 oktober 1714 i Finsta i Skederid socken. Pierre, eller Petter som han kallas, är nu 1:ste trumslagare i Lagunda kompani och sägs vara antagen i november 1710. Även i april 1715 och i september 1717 har han samma befattning och antages vid det senare tillfället som volontär, d v s frivillig. Han blir 1:e förare juli 1718 och erhåller avsked 30 september 1719 (Anbytarforum Kerstin Hallgren Peterson).

Källa: Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del 1 2013, Kjell Lindblom

Trumpetare och trumslagare hade en viktig funktion i armén under strid. Bra mycket viktigare än själva musicerandet. Funktionen handlade om att kunna kommunicera/signalera på längre avstånd. Också andra musikinstrument användes. Det fanns förstås ingen radiokommunikation på den tiden och optisk kommunikation var inte färdigutvecklad. Fanbärarna kunde bistå med signaleringen med hjälp av fanorna.

I Exercis-Reglemente för infanteriet 1871, 1895 och 1904 redovisas ca 30 stycken olika signaler för jägarhorn eller trumpet och varav ca 25 st även kunde spelas med trumma. Det kan nog antas att samma signaler blev använda under 1700-talet. I reglementena fanns krav på att den enskilde soldaten skull känna igen dessa signaler och förstå innebörden av dessa. 


På jägarhorn eller trumpet 

Revelj - Uppställning - Larm - Generalsmarsch - Förgaddning - Korum - Tropp - Tapto - En appell Förberedd verksamhet verkställes - Två appeller Regements- eller Corpsordergivning - Tre appeller Regementets (Corps) officerare samlas - Fyra appeller Honnör - Två appeller och fyra takter marsch Brigadordergivning (två gånger) - Fördelningsordergivning - Tre appeller och fyra takter marsch Reg- och Corpsch till Brigch (två gånger) -  Förd-, brig-, reg-, och corpsch till högste befälhavaren - Arbetssignal - Portstängning - Paradmarsch - Bataljon Igenkänningssignal - Rättning midtåt - Rättning till höger flygel - Rättning till vänster flygel - Marsch framåt - Marsch bakåt - Marsch åt högra flygeln - Marsch åt vänstra flygeln - Språngmarsch - Halt - Högra flygeln - Vänstra flygeln - Inryckning - Eld - Eld upphör - Gå på marsch - Formera kretsar - Formera skyttelinje


På trumma

Revelj - Uppställning - Larm - Generalsmarsch - Förgaddning - Korum - Tropp - Tapto En hvirvel Förberedd verksamhet verkställes - Två hvirvlar Regements- eller Corpsordergivning - Tre hvirvlar Regementets (Corps) officerare samla - Två hvirvlar och fyra takter marsch Brigadordergivning (två gånger) -  Fördelningsordergivning - Tre hvirvlar och fyra takter marsch Reg- och Corpsch till Brigch (två gånger) -  Förd-, brig-, reg-, och corpsch till högste befälhavaren - Arbetssignal - Portstängning - Paradmarsch - Marsch framåt - Halt - Eld upphör 

Signalernas på trumma betydelse är synonyma med motsvarande på jägarhorn.

Hämtat från Arméns ledningssystem, Per Lundgren


(1) Fransk-Lutherska församlingen i Stockholm

Franska lutherska  De fransk lutherska gruppen i Stockholm bestod av fransktalande lutheraner, främst personer som kom från Frankrike eller andra fransktalande områden.

Fram till år 1687 hade de fransktalande lutheranerna ingen annan möjlighet än att antingen delta i en svensk mässa där de inte förstod vad som predikades eller delta i en fransk reformert mässa (de hölls i det fördolda fram till år 1747 då också fick tillstånd att bilda en församling) som inte var lutheransk i sin predikan.

Dåvarande kung Karl XI ville med alla medel försöka förhindra de katolska och de reformerta att sprida sin förkunnelse och beviljade därför en fransk lutheransk församling i Stockholm och de fick t o m en präst, magister Nicolaus Bergius, som avlönades av staden.

Fransk lutherska kyrkan  Vid starten den 3 maj år 1687 fick församlingen en lokal i det gamla rådhuset på Stortorget (där Börshuset ligger idag). År 1767, i samband med att rådhuset skulle rivas flyttade församlingen till det s.k. Poluska huset vid Mynttorget där församlingen stannade kvar till den upplöstes år 1791.

Församlingen drev under tiden i rådhuset även en skola där för att uppfostra barn som inte pratade svenska i den lutherska läran. Skolan upphörde då församlingen flyttade från rådhuset år 1767.
När församlingen var som störst hade den drygt 70 medlemmar, men efter att Sverige förlorat sin stormaktsstatus i samband med det Stora Nordiska kriget i början av 1700-talet minskade antalet snabbt.

När antalet i församlingen sjönk på slutet av 1700-talet ansökte Stockholms överståthållare att kungen skulle upplösa församlingen, vilket skedde år 1791.


Poluska huset finns inte idag då det revs för att det nuvarande ledamotshuset tillhörande Riksdagen skulle kunna byggas. Det låg på adressen Myntgatan 4 och den Fransk lutherska församlingen hade sin lokal på den 2:a våningen. Huset revs i början av 1920-talet.

Hämtat från Stockholm Gamla Stan.