Masmästaren och vallonen Jean Martelleur föddes år 1600 i Belgien. Det var för 415 år sedan. Den 19 juni år 1626 i Liége i Belgien skrev han på ett kontrakt om att arbeta två år i Sverige, i Finspång, Risinge socken. Han blev kvar där till 1630 och blev sedan bosatt för gott i Sverige. Mellan 1631 och 1636 arbetade han i Nyköpingsverken i Nyköping, mellan 1638 och 1639 i Skärviks bruk, Skinnskatteberg, 1642 i Åker, 1642 i Snavlunda och mellan 1644 och 1658 i Åkerby bruk, Österlövsta socken. Han gifte sig 1660. Hustruns namn är okänt. De fick tre barn: Johan (dog 1658) gift med Johanna Billet, Mikael (dog 1690) gift med Katarina Tissier och Niklas som var född 1620.
Jag är släkt med Jean Martelleur genom min far Holger Bergqvist, hans far Ivar Bergqvist, hans farmor Julia Bernhardina Nordström, hennes mor Sigrid Charlotta Stigberg, hennes mor Greta Törnberg, hennes far Johan Törnberg, hans mor Katarina Lorensdotter Lycka, hennes far Lorens Johansson Lycka, hans mor Maria Mikaelsdotter, hennes far Mikael Martelleur son till Jean Martelleur. Inalles 11 generationer.
Det som pappa berättade att släkten ryktesvis härstammar från valloner var alltså korrekt.
Jean och hans hustru dog år 1660 i Hillebola i Österlövsta.
I Härnösands släktforskarförenings skrift Bäfvernytt nr 24, 2001 tipsar Barbro Andersson om en doktorsavhandling där Jean Martelleur och släktnamnet Martelleur förekommer.
Vägen in i sockenkyrkan
De uppländska
vallonernas religiösa assimilation 1636-1693, av Tore Hållander.
Doktorsavhandling i kyrkohistoria, 1999 (247 s).
Valloninvandringen till Sverige
1626-1655 kan uppskattas till 600 yrkesverksamma (smeder,
byggmästare, masmästare, skogshuggare, kolare m fl). Inkluderas
familjemedlemmar rör det sig om 2000-2500 personer. Från de
uppländska bruken flyttade sedan yngre generationer vidare med sitt
yrkeskunnande till andra delar av Sverige och Finland. Till den
uppländska bergsslagen kring Dannemora gruvor kom valloner från
olika orter i nuvarande sydöstra Belgien och angränsande delar av
Frankrike.
De var huvudsakligen reformerta trosbekännare (kalvinska protestanter). Flyttningen till Sverige betydde att de mötte en annan trosbekännelse i den lutherska Svenska kyrkan. Avhandlingen omspänner en tidsperiod på c:a 57 år, från 1636 till 1693. År 1636 var i princip den organiserade valloninvandringen slut och 1693 “försvenskades” barnaundervisningen vid Lövstabruk och Österbybruk, där den då ännu fanns kvar. Under 1600-talet expanderade Nederländska köpmän ut över hela Europa. I Sverige engagerade de sig bl.a. i järnhantering och den uppländska bruksrörelsen blomstrade. Välkänd är Louis De Geer, född i Liége 1587, död i Amsterdam 1652. Familjen De Geer är förknippad med Lövstabruk, Österbybruk och Gimo. Andra utländska industriherrar från denna period är Gerard de Besche på Forsmark och Berkinge, Velam Vervier på Västland och Strömsborg och Henrik Lemmens på Åkerby, Hillbola och Ullfors. Från mitten av 1800-talet finns familjen de Besche också på Lögdö bruk i Medelpad. Här skall nu några moment av avhandligens grundforskningsresultat lyftas fram. Förutom ur kyrkohistorisk aspekt kan den även läsas ur allmänhistorikt perspektiv, l i k s o m m e d e n s l ä k r f o r s k a r e s uppgiftssökande ögon. De forskningsresultat, som bygger på genomgång av mantalslängder 1655, 1672 och 1694 samt kyrkoarkiv inom Dannemora bergslag 1636- 1639 är av intresse. Här några namnexempel: Jan Baudou flyttade in till Sverige 1633 och blev kolfogde vid Österbybruk. I mantalslängderna finns namnet Baudou 1655 endast i Österby, 1672 i Lövsta, Österby och Gimo och 1694 i Österby, Gimo och Vatt-holma. Mästersmältaren Aman Hubinet finns vid Lövstabruk 1630, namnet Hubinet finns i mantalslängderna 1655 i Österby och Gimo, 1672 i Lövsta, Österby, Hillebola och Harg samt 1694 i Lövsta och Harg. Masmästaren Jean Martellur kontraktades 1626 i Liége. Namnet Martelleur finns i mantalslängderna 1655 i Västland, Åkerby och Ullfors, 1672 i Gimo, Vattholma, Älvkarleby och Harg samt 1694 i Hillbola, Ullfors och Vattholma. Plåtsmeden Jean Pira kontraktades 1626 i Liége. I mantalslängderna 1655, 1672 och 1694 finns namnet Pira endast i Österby. Församlingarna i Dannemora bergslag var vid denna tid 28: Bladåker, Börtsil, Dannemora, Edebo, Film, Forsmark, Gräsö, Harg, Hållnäs, Häverö, Hökhuvud, Knutby, Lena, Singö, Skäfthammar, Söderfors, Tegelsmora, Tensta, Tierp, Tofta, Ununge, Valö, Väddö, Västland, Älvkarleby, Öregrund, Österlövsta, och Östhammar. Alla har undersökts. Till Forsmarks församling hörde bruket med samma namn. I dag finns ett kärnkraftverk inte långt från den gamla bruksmiljön. År 1653 blev Gerhard de Besche ägare till Forsmark. Döpta 1677 är här bl.a. smeden Mattias Giers son Mattias och Johan Bonneviers dotter Kerstin. Bland begravda finns 1679 hustru Maria Pousette och 1685 hammarsmeden Michael Poulain. Till Österlövsta församling hörde bl.a. familjen De Geers Lövstabruk. Döpta 1661 är bl.a. Michel Guillaumes barn och Anders Martinels barn; 1662 Johan Gilles barn och Johan Sporons barn; 1686 Philip Bevys son Jakob och Clas Hubinetts son Clas. Till Skäfthammars församling hörde Gimo bruk, även det med familjen De Geer som ägare. Döpta 1683 är bl.a. Johan Magnettes son Jean, Anton Minurs dotter Catlin och Frans Anjous son Clas; 1689 Frans Anjous och Jennas son Noach, masmästaren Clas Dandenels och Jenna (Pousettes) dotter Jen. Det är bara några exempel på alla de valloner, som finns i mantalslängder 1655, 1672, och 1694 och i handlingar i kyrkoarkiven 1636-1693.
Förutom vallonerna och deras spridning, ges en allmän orientering om brukens ägare och historia. Förutom givetvis prästerskapets, kyrkans och centralmaktens hållning till de reformerta trosbekännarna. Som inflyttade, vuxna, tolererades vallonerna. Men deras barn döptes in i den lutherska, svenska kyrkan. Därmed blev de också upp-ländska vallonernas vandring in i sockenkyrkan också en tidsmässigt kort väg att gå.
De var huvudsakligen reformerta trosbekännare (kalvinska protestanter). Flyttningen till Sverige betydde att de mötte en annan trosbekännelse i den lutherska Svenska kyrkan. Avhandlingen omspänner en tidsperiod på c:a 57 år, från 1636 till 1693. År 1636 var i princip den organiserade valloninvandringen slut och 1693 “försvenskades” barnaundervisningen vid Lövstabruk och Österbybruk, där den då ännu fanns kvar. Under 1600-talet expanderade Nederländska köpmän ut över hela Europa. I Sverige engagerade de sig bl.a. i järnhantering och den uppländska bruksrörelsen blomstrade. Välkänd är Louis De Geer, född i Liége 1587, död i Amsterdam 1652. Familjen De Geer är förknippad med Lövstabruk, Österbybruk och Gimo. Andra utländska industriherrar från denna period är Gerard de Besche på Forsmark och Berkinge, Velam Vervier på Västland och Strömsborg och Henrik Lemmens på Åkerby, Hillbola och Ullfors. Från mitten av 1800-talet finns familjen de Besche också på Lögdö bruk i Medelpad. Här skall nu några moment av avhandligens grundforskningsresultat lyftas fram. Förutom ur kyrkohistorisk aspekt kan den även läsas ur allmänhistorikt perspektiv, l i k s o m m e d e n s l ä k r f o r s k a r e s uppgiftssökande ögon. De forskningsresultat, som bygger på genomgång av mantalslängder 1655, 1672 och 1694 samt kyrkoarkiv inom Dannemora bergslag 1636- 1639 är av intresse. Här några namnexempel: Jan Baudou flyttade in till Sverige 1633 och blev kolfogde vid Österbybruk. I mantalslängderna finns namnet Baudou 1655 endast i Österby, 1672 i Lövsta, Österby och Gimo och 1694 i Österby, Gimo och Vatt-holma. Mästersmältaren Aman Hubinet finns vid Lövstabruk 1630, namnet Hubinet finns i mantalslängderna 1655 i Österby och Gimo, 1672 i Lövsta, Österby, Hillebola och Harg samt 1694 i Lövsta och Harg. Masmästaren Jean Martellur kontraktades 1626 i Liége. Namnet Martelleur finns i mantalslängderna 1655 i Västland, Åkerby och Ullfors, 1672 i Gimo, Vattholma, Älvkarleby och Harg samt 1694 i Hillbola, Ullfors och Vattholma. Plåtsmeden Jean Pira kontraktades 1626 i Liége. I mantalslängderna 1655, 1672 och 1694 finns namnet Pira endast i Österby. Församlingarna i Dannemora bergslag var vid denna tid 28: Bladåker, Börtsil, Dannemora, Edebo, Film, Forsmark, Gräsö, Harg, Hållnäs, Häverö, Hökhuvud, Knutby, Lena, Singö, Skäfthammar, Söderfors, Tegelsmora, Tensta, Tierp, Tofta, Ununge, Valö, Väddö, Västland, Älvkarleby, Öregrund, Österlövsta, och Östhammar. Alla har undersökts. Till Forsmarks församling hörde bruket med samma namn. I dag finns ett kärnkraftverk inte långt från den gamla bruksmiljön. År 1653 blev Gerhard de Besche ägare till Forsmark. Döpta 1677 är här bl.a. smeden Mattias Giers son Mattias och Johan Bonneviers dotter Kerstin. Bland begravda finns 1679 hustru Maria Pousette och 1685 hammarsmeden Michael Poulain. Till Österlövsta församling hörde bl.a. familjen De Geers Lövstabruk. Döpta 1661 är bl.a. Michel Guillaumes barn och Anders Martinels barn; 1662 Johan Gilles barn och Johan Sporons barn; 1686 Philip Bevys son Jakob och Clas Hubinetts son Clas. Till Skäfthammars församling hörde Gimo bruk, även det med familjen De Geer som ägare. Döpta 1683 är bl.a. Johan Magnettes son Jean, Anton Minurs dotter Catlin och Frans Anjous son Clas; 1689 Frans Anjous och Jennas son Noach, masmästaren Clas Dandenels och Jenna (Pousettes) dotter Jen. Det är bara några exempel på alla de valloner, som finns i mantalslängder 1655, 1672, och 1694 och i handlingar i kyrkoarkiven 1636-1693.
Förutom vallonerna och deras spridning, ges en allmän orientering om brukens ägare och historia. Förutom givetvis prästerskapets, kyrkans och centralmaktens hållning till de reformerta trosbekännarna. Som inflyttade, vuxna, tolererades vallonerna. Men deras barn döptes in i den lutherska, svenska kyrkan. Därmed blev de också upp-ländska vallonernas vandring in i sockenkyrkan också en tidsmässigt kort väg att gå.