Min far, Holger Bergqvist (1911-1975), var född i Riala i Uppland med anfäder där från andra hälften av 1700-talet och kanske längre tillbaks i tiden.
Dessa minst sagt väl använda byxor finns med i en klädskatt som hittades i ett vindsprång i ett hus i Vargsättra i Riala. I Digitalt Museum (1) kan byxorna och andra hittade plagg från Vargsättra beskådas.
(1) Sök på Vargsättra
Dessa minst sagt väl använda byxor finns med i en klädskatt som hittades i ett vindsprång i ett hus i Vargsättra i Riala. I Digitalt Museum (1) kan byxorna och andra hittade plagg från Vargsättra beskådas.
(1) Sök på Vargsättra
Frälsehemmanet Vargsättra, 1/4 mantal, tillhörde godset Östanå fram till 1754 då bonden Anders Mattsson och hans hustru Sara Jöransdotter bytte till sig gården och flyttade dit. De nya ägarna och deras efterkommande brukade sedan gården i knappt 200 år, då Vargsättra 1952 såldes utom släkten.
På 1860-talet byggde gårdens dåvarande ägare Matts Ersson och hans hustru Anna Brita Andersdotter en ny "storbyggning" i två våningar, på platsen där den tidigare stått. Detta är ett av flera exempel som visar att Vargsättra-bönderna följde med sin tid och var öppna för nyheter och förändringar.
I ett äldre hus intill den nya mangårdsbyggnaden, närmare bestämt på vindsbjälklaget undet taket, lagrades flera generationers gångkläder efter att de slutgiltigt tjänat ut som användbara plagg. Det är mycket viktigt att komma ihåg att det enorma slitaget och den nästa ofattbara omfattning som lappning och lagning har, inte är tecken på fattigdom. Det visar istället på gamla hushållningsprinciper och bondesamhällets syn på bruk och återbruk. Varje klädesplagg som kastats upp på vindbjälklaget istället för att brännas, tycks ha tjänat ut så långt det överhuvudtaget varit möjligt.
Kopior av folkdräkter och annat från Riala kan beställas från Väv-Lina i Uppsala